Mangs är en högerextrem terrorist | Oisín Cantwell | Kolumnister | Nyheter


Peter Mangs är den högerextreme terrorist vi glömde bort.

Därför - och endast därför - är hans självbiografi viktig.

"Mangs ville skjuta Zlatan", skriker rubrikerna i dag. Det är inget fel på den nyhetsvärderingen, men om vi ska vara petiga så hade den livstidsdömde mördaren ingen aning om vem som ägde den felparkerade Ferrarin han hade retat upp sig på.

Mer väsentligt är att Mangs snart utgivna bok påminner oss om vem vi har att göra med: en man som hatar invandrare och som gick metodiskt till väga då han cyklade ut i den skånska natten med sin stridsväst och sitt lasersikte för att hitta människor att mörda.

Dömd för två mord

Skånska Dagbladet, som har tagit del av boken, skriver i dag att avskyn mot invandrare och judar löper som en röd tråd. Att han skjutit mot husväggar till tre judars adresser i förhoppningen att muslimer skulle få skulden. Att han inledde sin kriminella bana med att skjuta med luftpistol "främst mot nysvenskarnas lastbilar och bussar".

Två mord och åtta mordförsök kom Mangs att dömas för. Han avslöjar nu att han sköt mot betydligt fler människor, men missade. Är det en slump att de han var ute efter var mörkhyade? Givetvis inte.

Är en terrorist

Varför avfärdas Mangs så ofta som en förvirrad enstöring?  Varför ser vi inte på honom som den troligen farligaste rasist detta land någonsin har upplevt? Varför nämns hans namn aldrig då Amaltheadådet, sprängningen av västtyska ambassaden och självmordsbombaren på Drottninggatan räknas upp som exempel på terrordåd begångna i Sverige?

För det är ju terrorist han är. Enligt en av lagens definitioner på vad som utgör terroristbrott är avsikten med handlingen att "injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp".

Vålnaden som strök längs Malmös gator i skydd av mörkret spred just fruktan. Mangs måste ha förstått detta.

Hyllades av Breivik

Kanske är det mannens egendomliga uppförande som får oss att glömma. Medan Breivik under sin rättegång presenterade manifest och idisslade utläggningar om motivet till Utøya så satt Mangs under förhandlingen i Malmö tingsrätt och bläddrade förstrött i böcker, gäspade och petade sig i näsan.

Jag bevakade rättegången i Oslo och såg och hörde Breivik hylla Mangs som en av sina förebilder. Mangs ryckte på axlarna åt berömmet och bläddrade vidare i sin bok.

Kanske bär svenska domstolar ansvaret för vår kollektiva minnesförlust. Åklagare Solveig Wollstad hävdade under två rättegångar att Mangs hade rasistiska motiv till attentaten.

Fog för detta påstående saknades inte. De över 60, ofta antisemitiska, inläggen på en högerextrem sajt, anteckningarna där han kallade mörkhyade för apor och hyllade nazismen. Utöver detta de rasistiska amerikanska böckerna som hittades i hans dystra lägenhet, moderns vittnesmål om att hon anklagat sin son för att vara rasist. Fler indicier fanns.

Vad krävs egentligen?

Vissa vill inte höra talas om allt detta. Vissa påpekar triumfatoriskt att Mangs var medlem i Vänsterpartiet. Vissa bortser från att han i förhör sa att han gick med i det partiet för att "studera fienden".

Tingsrätten ansträngde sig till det yttersta för att underkänna åklagarens resonemang om hatbrott. Mangs hade tidigare i sitt liv inte haft något emot att en kontaktperson med iranskt ursprung utsetts åt honom, påpekade domstolen. Och hovrätten ansåg att det inte fanns "en helt entydig bild" av hans syn på invandrare.

Vad krävs egentligen för att vi ska kunna kalla saker och ting vid sitt rätta namn? Hur mycket behövs för att vi ska benämna Peter Mangs som den högerextrema rasist han är?