Klassen där alla pratar arabiska | Samhälle | Nyheter


BOTKYRKA. Varje dag hoppar Rita Nassar, 15, på skolbussen i Alby – för att åka till arabiska klassen i villaområdet i Tullinge.

Resan är en del av Botkyrkas arbete för att öka förståelsen mellan svenska och nyanlända elever.

– Jag vill bli läkare och hjälpa människor, jag tycker om skolan och blir glad när jag studerar, säger Rita.

Den rödbruna Falkbergsskolan med flera flyglar ligger insprängd i ett klassiskt svenskt villaområde i Tullinge, cirka fem minuters promenad från pendeltågsstationen. Skolan är Botkyrka kommuns äldsta högstadium, från 1957, och hyser i dag cirka 400 elever i årskurs 6-9.

Här i skolan, där majoriteten av eleverna är svenska, finns också en förberedelseklass för arabisktalande elever som nu är inne på sin sjunde termin. Barnen bussas dagligen från Botkyrkas norra delar Alby och Fittja, där andelen elever med utländsk bakgrund är mycket hög. Undervisningen sker parallellt på svenska och arabiska.

SD-röster minskade

Enligt kommunalrådet Ebba Östlin (S) finns det flera förklaringar till bussningen.

Både att det fanns lediga skollokaler på Falkbergsskolan, men också att över 25 procent av skolans elever röstade på Sverigedemokraterna i skolvalet 2010, vilket startade en diskussion om behovet av en större blandning av kommunens unga.

– Vi såg att många i skolvalet röstade på SD på Falkbergsskolan, då kände vi att det fanns en poäng i att jobba aktivt med värdegrundsfrågor, säger hon.

Rektorn Anna-Lena Bergman berätter att man pratade med eleverna när bussningen skulle börja.

– Vi sa att det kommer att komma barn hit som har varit med om krig och har varit utsatta för svåra saker. Ungdomar är väldigt mottagliga, när de får förståelse för saker och ting kan de tänka nytt, vi sa att de skulle försöka få de nya eleverna att känna sig välkomna. Många tog till sig detta och har verkligen välkomnat dem som kommit.

”Bara svenskan de inte kan”

Majoriteten av de, just nu, tolv eleverna i förberedelseklassen kommer från krigets Syrien. I klassrummet finns alltid två lärare, Roger Tillberg och Aida Zayat, som även talar arabiska.

Enligt rektorn Anna-Lena Bergman finns det många fördelar med en klass där alla har samma modersmål. Framförallt att eleverna får fortsätta på den nivå de var på i sina skolor hemma i alla andra ämnen än svenskan.

– Barnen har ju kunskaper med sig, det är svenskan man inte kan. Här blir det inte fyra års väntan medan man lär sig språket, samtidigt som man tappar i andra ämnen. Vinsten är framförallt det, i kombination med att man lär sig svenska lika snabbt som annars, säger hon.

Vill bli ingenjör

När Aftonbladet besöker förberedelseklassen avhandlas Newtons rörelselagar. Roger Tillberg använder sin egen kroppsvikt för att förklara hur det hänger ihop. Då och då fyller Aida Zayat i på arabiska, för att kontrollera att eleverna har förstått.

Wasem Alkhamdan, 16, räcker upp handen. Han har förstått, snabbt förklarar han hur han kom fram till resultatet.

Efteråt förklarar han, som kommer från Damaskus i Syrien, att han tycker att skolan är enkel.

– Jag ska bli ingenjör, mekanik, den bästa. När jag var liten hade jag en liten bil som min bror tog sönder, men jag fixade den så att den funkade igen. Jag har alltid gillat det, att skruva och sånt där, säger han.

LÄS OCKSÅ Härifrån kommer flyktingarna – och så många får stanna

Alla eleverna vi träffar framhåller att skolan i Sverige är bättre än den var i Syrien. Trevligare.

– Lärarna slog eleverna i Syrien. Inte här. Här är de snälla, säger Wasem.

Shahd Shalar, 15, kommer också från Damaskus. Hon har gått på Falkbergsskolan i ett halvt år. Hon trivs och planerar att bli apotekare, eller kanske kläddesigner.

– Jag tror man lär sig mer här, man kan få hjälp på arabiska om man inte förstår, säger hon.

Rita Nassar bodde i staden Hama innan hon kom till Sverige. Hon har bara gått i den svenska skolan i en månad men klarar att svara på svenska, med bara lite stöttning av sina kompisar.

Hon menar i sin tur att oron hemma i Syrien spred sig in i klassrummen.

– I Syrien var det så bråkigt, du känner inte att du har några möjligheter, du är orolig hela tiden. Här är bättre, du känner inte så här, säger hon.

– Matematiken i Syrien var mycket, mycket svår, vi hade mycket läxor. Men man lär sig lika mycket här i Sverige, vi har haft biologi, fysik, kemi och allt som vi hade i Syrien.

LÄS OCKSÅ Kommunernas larm efter flyktingkrisen: Lärarbristen är akut

Vanlig klass svåraste steget

Enligt Anna-Lena Bergman har både föräldrar och elever tagit emot förberedelseklassen mycket bra.

– Jag ser inte att vi har någon problematik med ett vi och dom-tänk här. I inkluderingsfrågorna jobbar vi med att det kan vara en individ man kan behöva jobba med, oavsett från vilket land man kommer, säger hon.

Flera vi talar med framhåller att det svåraste med den arabisktalande klassen är något annat än det många kanske först tänkte på.

– Många gånger är inte problemet för de andra vanliga klasserna att ta emot de nya eleverna. Ddet kan faktiskt vara tvärtom eftersom det ibland kan vara så att de nya eleverna söker sig så tajt till varandra att de då inte själva söker inkluderingen, säger rektorn.

Övergången från tryggheten i den arabisktalande klassen till en vanlig svensk klass i samma skola har visat sig vara det svåraste steget.

– Många är traumatiserade och känner att de har en trygg tillvaro där man till och med har en lärare som kan det egna språket, så det kan vara svårare att lockas till vanlig klass än att inte bli välkomnad. Men eleverna är väl förberedda eftersom de kommer ut i andra ämnen som slöjd och idrott redan från början. LÄS OCKSÅ TV: Barnen Wasem, Rita, Shahd – ”Det drömmer vi om att bli”


Fotnot: I skolvalet 2014 hade andelen SD-röster på Falkbergsskolan gått ned kraftigt.