”Vi kanske borde ha kurser för medelålders män” | Digitala livet | Partner studio


Statsminister Stefan Löfven och regeringen är på väg att ta fram en helt ny cyberstrategi.

Digitala Livet kan i dag avslöja innehållet – där en central fråga handlar om att minska näthatet.

– Vi kanske borde ha kurser för medelålders män, säger statssekreterare Maja Fjaestad.

I en allt mer digitaliserad värld står det stora it-landet Sverige i dag utan en samlad policy för ett av de största framtidsområdena.

– Inget politikområde klarar sig utan en diskussion om internet i dag. Inte bara en teknisk diskussion, utan också en konceptuell diskussion som är djupare än rena infrastrukturfrågor. Ett samtal om yttrandefrihet, innehåll och hoten mot det fria informationsutbytet, säger Maja Fjaestad, statssekreterare hos framtidsminister Kristina Persson och en av initiativtagarna till den nya cyberstrategin.

Digitala Livet har exklusivt tagit del av det arbete som nu presenterats för regeringens så kallade framtidsråd och som bland annat består av statsminister Stefan Löfven (S), miljöminister Åsa Romson (MP) och infrastrukturminister Anna Johansson (S).

I fokus: Ökande näthatet

Förslaget till en framtida cyberstrategi lyfter fram flera fokusområden – med en punkt som träffar mitt i brinnande samhällsdebatt:

Det ökande näthatet.

– Det handlar inte bara om att folk är taskiga på internet och att polisen inte hinner med. Det är ett mycket större problem än så. Det handlar om fruktansvärda hot. De är inte mindre allvarliga för att de sker på internet. Det är hot om våldtäkt och mord som aldrig skulle accepteras i ett snabbköp men som får en ökad acceptans för att de sker på internet. Det är ett av våra största demokratiska problem de närmaste trettio åren, säger Fjaestad.

– Om man kan begå brott på nätet utan straff riskerar vi att hat och hot upplevs som normalt.

Näthatet drabbar kvinnor och unga tjejer extra hårt och är därför ett allvarligt hot mot ett demokratiskt samhälle, menar Fjaestad.

– Cyberfeminism är en väldigt viktig del av strategin. Det vill säga att gå in med en maktanalys och sedan diskutera hur internet påverkar vår demokrati, yttrandefriheten och vilken information vi tar del av. Om näthatet gör att kvinnor avstår från att skriva saker på nätet eller ge sig in i debatter är det mycket allvarligt, säger Maja Fjaestad.

Orsaken: En generationsfråga

Fjaestad hävdar att näthatet till viss del kan vara en generationsfråga.

– Om vi tänker på det hat och hot som exempelvis artisten Zara Larsson fått ta emot det senaste året så är det faktiskt många medelålders småbarnspappor som står bakom. Och samtidigt så pratar vi om att vi behöver insatser för skolungdom. Fast de, som levt med internet sedan de var små, kanske klarar av att hantera de här sakerna på ett bra sätt. Det är vi som började med internet i 20-års åldern som inte kan hantera anonymiteten. Vi kanske borde ha kurser för medelålders män i stället.

Fjaestad presenterar regeringens inriktning till lösning av problemet.

– Regeringen skalar just nu upp polisens resurser för it-brott och stödjer informationsinsatser. Men vi behöver också förstå vem som näthatar, och analysera vilka som utsätts för de här brotten.

Hos allianspartierna har Folkpartiets Birgitta Ohlsson länge varit en stark röst i frågor om internet, personlig integritet och it-brott. Hon håller med om att näthat är ett problem för demokratin.

– Att hat frodas på internet och i sociala medier är ett demokratiproblem. Vi ser en öppet växande rasism, islamofobi och antisemitism på nätet, där många i anonymitetens skugga attackerar oliktänkande. Hatet drabbar alla, men flickor och kvinnor drabbas hårt.

– När folkpartiet satt i regeringen drogs det i gång ett viktigt arbete för att förstärka arbetet mot hot, kränkningar och trakasserier på nätet. En utredning om skärpta straff för förtal, hot och ofredande ska presenteras i början av 2016. Det internationella samarbetet måste fungera bättre och vuxna tillsammans med civilsamhället och skolan måste ta större ansvar, säger Birgitta Ohlsson.