Amerikansk nymerkantilism | Janerik Larsson


Nymerkantilist Foto: Jim Cole

USA är världens största ekonomi. På listan över världens tio största ekonomier finns två av USAs delstater.

Den 1 januari i år hade USA drygt 322 miljoner invånare.

Världsbankens statistik anger att USAs export av varor och tjänster uppgår till drygt 12%.

Annons

Historiskt sett har USAs näringsliv i hög grad kunnat vara fokuserat på denna stora hemmamarknad.

Det är egentligen inte så märkligt att det efter finanskrisen som startade 2008 vuxit fram en föreställning både till vänster och höger i USA att landet skulle klara sig bra på egen hand – dvs utan att ingå i dagens världshandel.

Historiskt sett kallas denna föreställning för merkantilism och på nätet hittar jag denna information:

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet fram till 1800-talet. Den merkantilistiska läran kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export. En följd av merkantilismen blev i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.

Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna drevs ibland av staten eller gavs stöd från staten och blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken

Nutidens nationalekonomi som utvecklats från sent 1700-tal, betonar att ett lands välstånd bygger på ekonomisk produktivitet, vilket är ett resultat av ett flertal faktorer, inklusive teknologisk nivå, humankapital och innovationsförmåga. Merkantilisterna fokuserade ensidigt på ackumulation av myntmetall och stödde i många fall åtgärder som undergrävde ekonomiskt välstånd i vidare bemärkelse.

Den som lyssnade på Donald Trumps inledning i debatten natten till tisdagen med Hillary Clinton kan där höra hur en renodlad merkantilist idag resonerar. Här en länk till en utskrift av hela debatten.

Den världsomspännande frihandeln och de avtal som reglerar denna (alltifrån GATT till WTO) är av ondo. USA ska avbryta sin roll i världshandeln.

Riktigt hur det skulle gå till frågade Hillary Clinton aldrig och det torde bero på att den amerikanska merkantilismen traditionellt haft ganska ett fast grepp om det egna partiet. I primärvalskampen företrädde Bernie Sanders samma amerikanska merkantilism som Donald Trump.

Hillary Clinton har av valtaktiska skäl kapitulerat för denna våg av förlegade idéer, vilket betyder att det i den amerikanska presidentvalsdebatten idag inte finns någon företrädare för den ekonomiska liberalism som sedan 1800-talet bidragit till en i världshistorien tidigare helt oanad välståndsökning.

Detta är en intellektuell katastrof av stor omfattning och riktigt vad som skulle hända om Donald Trump blev president vet ingen.

Han anser ju att han som förhandlare inte på förhand behöver tala om vad han ska göra.

Men man ska inte underskatta styrkan i denna amerikanska nymerkantilism.

Det har hänt förr i historien att galna idéer förverkligats - se exempelvis på Sovjetunionen. Där var det andra absurda föreställningar om hur välstånd skapas som härskade.