Cecilia Malmström: TTIP ökar EU:s inflytande i världen |


Tillsammans står EU och USA idag för cirka hälften av världens BNP och för en tredjedel av de globala handelsflödena. Ett transatlantiskt frihandelsavtal kommer att ge gemensamma regler kring standarder, mer utbyte och större hållbar tillväxt.

Frihandelsavtalet mellan USA och EU syftar till att öka samarbetet mellan forskare och experter när nya standarder ska sättas för framtidens produkter. Om det blir gemensamma krav, med höga skydd för hälsa och miljö, lär de bli globalt ledande. Foto: Hasse Holmberg/TT

Det transatlantiska handelsavtalet, TTIP, är det mest omfattande handelsavtal som någonsin förhandlats på EU-nivå. I det syftar vi inte bara till att ta bort tullar och vinna ökat marknadstillträde, utan vi har också ambitionen att fördjupa samarbete inom energi, finansiella tjänster, regelsamarbete, investeringar med mera. Därtill vill vi ha ett ambitiöst kapitel om hållbar utveckling, som bland annat ställer krav på arbetsrätt och miljöskydd.

Vi har också tänkt att TTIP ska bli det första europeiska handelsavtalet med tydliga anti-korruptionsklausuler. I takt med att förhandlingarna fortskrider publicerar vi våra europeiska förslag och positioner på nätet. TTIP-förhandlingarna är därmed de mest öppna handelsförhandlingarna någonsin.

Det cirkulerar mycket kritik mot TTIP, och det är utmärkt att vi har en levande debatt om handelsfrågor. Tyvärr är det också mycket missförstånd och myter som också florerar. Det finns en föreställning om att kommissionen försöker kuppa igenom det ena och det andra i avtalet. Varje steg i förhandlingarna stäms av med alla EU:s medlemsländer och handelsutskottet i Europaparlamentet. Vi är alltså många som ser till de samlade europeiska intressena.

Annons

Vad TTIP-kritiker ofta undviker att nämna är att den europeiska marknaden faktiskt är större än USA:s, och att vi turas om att inta förstaplatsen som världens största handelsaktör.

Och vad TTIP-kritiker ofta undviker att nämna är att den europeiska marknaden faktiskt är större än USA:s, och att vi turas om att inta förstaplatsen som världens största handelsaktör. Den envist återkommande bilden av att EU skulle gå in i förhandlingarna i ett underläge stämmer alltså inte – det råder inga tvivel om att både EU och USA skulle vinna mycket på ett avtal. Redan utan TTIP handlas det varor och tjänster över Atlanten för nästan två miljarder euro varje dag. Men det finns fortfarande tullar, hinder och byråkratiskt krångel som håller handeln tillbaka, inte minst för små och medelstora företag.

Det finns således en hel del att göra för att sänka tullar och öka tillträdet till den amerikanska marknaden inom tjänster och offentlig upphandling. Därtill finns ett antal verifieringar och tekniska standarder som måste uppfyllas dubbelt upp som vi tittar på om vi kan förenkla. TTIP syftar till att komma överens om att i vissa fall godkänna varandras standarder, i de fall där de i praktiken är likadana. Tillsammans står EU och USA idag för cirka hälften av världens BNP och för en tredjedel av de globala handelsflödena.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

Lyckas vi, på tydligt avgränsade områden inom till exempel medicinteknik och bilsäkerhet, komma överens om att acceptera varandras standarder gynnar det oss alla. Det gäller till exempel för olika regler om vilken färg en kabel inuti en maskin ska ha, vilket gör att industrin måste ha separata produktionslinjer – både dyrt och resurskrävande. Eller att fabriker som framställer medicinska tillbehör måste inspekteras två gånger enligt samma mall, av både europeiska och amerikanska inspektörer. Kan vi lösa sådant gör det också att företag utanför EU och USA bara behöver anpassa sin produkt efter en enda standard när de exporterar till EU och USA, vilket gör det enklare och billigare. Då upprätthålls dessutom EU:s höga krav på den globala arenan – inte bara i Europa.

Det innebär inte att vi sänker standarder inom livsmedelssäkerhet, konsumentskydd eller miljö. Inga lagar ändras här, de finns inte ens på dagordningen. Det är bara tekniskt likvärdiga standarder som diskuteras, fall för fall. Vi tittar också på sätt att öka samarbetet mellan forskare och experter när nya standarder ska sättas för framtidens produkter. Om vi kan sätta gemensamma krav, med höga skydd för hälsa och miljö, lär de bli globalt ledande.

TTIP har också som mål att vara ett modernt avtal med tydliga mål på området hållbarhet. EU och USA delar många gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatsprincipen. Därför vill vi gå längre än ett klassiskt handelsavtal till ett bredare partnerskap. Visst finns det skillnader mellan EU och USA. Vi har ibland exempelvis olika miljö-, konsument och livsmedelslagstiftning, men vi har båda krav på hög nivå av säkerhet och skydd. Det är ingen slump att USA idag är vår största handelspartner, och därför är ett fördjupat frihandelsavtal mellan EU och USA ett naturligt nästa steg.

Trots den stora handeln oss emellan sker idag störst och snabbast ekonomisk tillväxt utanför EU och USA. På många håll i världen präglas ekonomierna fortfarande av svaga institutioner, korrumperade samhällen, och oklar eller avsaknad av lagstiftning inom till exempel arbetsrätt, konsumentskydd och miljö- och hälsoskydd. Därför har både EU och USA ett intresse av att påverka våra handelspartners i rätt riktning. Det kan vi göra gemensamt via TTIP.

EU:s handelspolitik är långt ambitiösare bredare än bara TTIP. Vi förhandlar nu med ett 20-tal länder runt om i världen.

EU:s handelspolitik är långt ambitiösare bredare än bara TTIP. Vi förhandlar nu med ett 20-tal länder runt om i världen, också med snabbväxande ekonomier som till exempel Indonesien, Mercosur, Japan och Kina. Därigenom har vi också möjlighet påverka dessa viktiga aktörer i positiv riktning. I TTIP vill vi, så att säga, skapa ett prejudikat för framtida handelsavtal. Det bör bli standard att ta hänsyn till hållbar utveckling och jobba gemensamt för ökad öppenhet och mot korruption. Målet är att TTIP blir en förebild även för avtal mellan andra länder.

CECILIA MALMSTRÖM är Sveriges EU-kommissionär med ansvar för frågor om handel med länder utanför EU, bland annat frihandelsavtalet med USA. Hon är disputerad statsvetare och har tidigare varit EU-parlamentariker (L) och statsråd i statsrådsberedningen.

Redaktionens lästips! Anne Applebaum skriver i Washington Post om Trumps utrikespolitik.