Svenskan blev Tysklands hjälte – men sa nej till Hitler


Foto: Okänd

På denna bild är Elsa Brändström i Ryssland 1916 för att hjälpa till med ”invalidutväxlingen” mellan Ryssland och Tyskland. Mest berömd är kanske Elsa Brändström för svaret på inbjudan från Adolf Hitler 1933 som i sin roll som rikskansler bjöd in den populära svenskan. Svaret i ett brev till Hitler blev kort: ”Nein (Nej). Elsa Brändström-Ulich”. Bläddra vidare för att se bilder och läsa om svenskans uppmärksammade gärningar.

Foto: Okänd

Här är Elsa Brändström 18 år och familjen bor då i Linköping. Men några år senare blir pappan Edward Brändström Sveriges diplomatiske representant i Rysslands dåvarande huvudstad S:t Petersburg. 1914 förändras tillvaron totalt. Första världskriget bryter ut och mängder av soldater förs skadade in i staden. Tillsammans med väninnan Ethel von Heidenstam snabbutbildar sig Elsa Brändström till krigssjuksköterska. Det skulle visa sig bli ett avgörande beslut för tusentals soldater.

Prova SvD digital i 1 månad – helt gratis!

Foto: TT

Som sjuksköterskor för Röda korset börjar Elsa Brändström och Ethel von Heidenstam nu att hjälpa krigsfångar. Hundratusentals tyskar och österrikare var i en fasansfull situation som fångar i Ryssland. Hon kämpade envist mot all likgiltighet inför fångarnas öde. Elsa Brändström skickade en rapport till Berlin och fick tyska regeringen att sända flera miljoner mark till Röda korset i S:t Petersburg. Det här var första steget i den insats som skulle göra Elsa Brändström känd som ”Sibiriens ängel”...

Foto: Okänd

1915 började Elsa Brändström engagera sig för de två miljoner krigsfångar som fanns i hundratals läger i Sibirien. Tillsammans med andra hjälparbetare transporterade hon kläder, mat och annat via tåg till Sibirien. Fångarna där var illa däran – ofta hopfösta i skolor, kaserner och rena jordhålor kämpandes mot hunger och kyla. Journalisten Sigurd Glans beskriver i boken ”På första sidan” den enorma risk som Elsa och Ethel sedan tog. De upptäckte att ett fångläger utanför staden Stretensk hade drabbats av fläcktyfus. Så här beskrev Elsa Brändström situationen enligt boken: ”De är 11 000 fångar. Trots att barackerna saknar värme ligger soldaterna halvt nakna i järnsängar utan halm. På varje säng ligger två sjuka och ofta även två därunder. I hela sjukhusbaracken finns bara en kudde och en filt”. Men detta skulle förändras...

Foto: Okänd

Till sist fick Elsa Brändström och Ethel von Heidenstam – med risk för sina egna liv – göra en insats i det fläcktyfusdrabbade lägret. Rödakorsethjälp med kläder och medicin fördes fram och fångarna avlusades. Ett sjukhus kom till och man fick bukt med fläcktyfusen efter ett par månader. Elsa Brändström drabbades dock själv och fördes till ett sjukhus. Men hon tillfrisknade och fortsatte sedan med hjälpinsatsen. Senare blev hon arresterad, anklagad för att vara spion och riskerade arkebusering. Elsa insåg att hennes dagbok skulle kunna användas emot henne och tuggade därför i sig boken, sida för sida. Detta gjorde att hennes läppar blev blå vilket visade sig bli räddningen. Hon såg så sjuk ut att hon slapp rättegång. Men Elsa Brändström begav sig inte hemåt utan fortsatte insatserna i ryska kylan.

Foto: ALAMY

Här en bild på fångar i Sibirien 1917. Efter första världskrigets slut fortsatte Elsa Brändström sina insatser. Hon skrev boken ”Bland krigsfångar i Sibirien 1914–1920” och åkte på föreläsningsturné i USA. Tack vare dessa pengar kunde hon i Tyskland köpa en kuranstalt och hjälpa en del av de hundratusentals krigsfångar som återvänt till landet nedbrutna både psykiskt och fysiskt. Kärleken tog Elsa sedan bort från Tyskland...

Foto: Okänd

1929 gifte hon sig med tyske professorn Robert Ulich – de vigdes av en tidigare sibirisk krigsfånge. Ulich såg stora risker med att oliktänkande började förföljas när Adolf Hitler tog över makten. Strax efter att Elsa Brändström tackat nej till Adolf Hitlers invit 1933 – som vi tidigare i bildsvepet, på första sidan, beskrev – flyttade paret till Boston i USA med dottern Brita:

Foto: Okänd

Här Elsa Brändström med dotter Brita som hon som 44-åring födde 1932. Elsa Brändström förblev trots flytten till USA ett känt namn i Tyskland.

Foto: Imago

I många tyska städer finns gator uppkallade efter Elsa Brändström – som här i Berlin. ”Elsa Brändström strasse” finns bland annat även i Bonn, Köln, Karlsruhe, Hannover och Nürnberg – samt i österrikiska Salzburg. I Sverige finns Elsa Brändströms gata i Hägersten och Linköping. Elsa Brändströms pappa – diplomaten Edvard Brändström – fick efteråt frågan hur han kunde släppa iväg dottern på dessa farliga uppdrag 1914. Han svarade: ”Jag hade ju inte kunnat hindra mina söner att ta ett sådant steg om de känt sig manade till det och hur skulle jag då kunna hindra min dotter?”.

Prova SvD digital i 1 månad – helt gratis!

Foto: ELSA-BRÄNDSTRÖM-GYMNASIUM MÜNCHEN

Det finns även skolor uppkallade efter svenskan – som Elsa Brändström gymnasium i München på bilden. Ett gymnasium med samma namn finns i Hannover. Elsa Brändströms skola finns i Linköping och i Fruängen finns Elsa Brändströms förskola. I Wien står ett monument över Elsa Brändström i Arne-Karlsson-Park. Listan på exempel kan göras lång. Elsa Brändström var även aktuell för Nobels fredspris på 1920-talet. På 1950-talet blev hon frimärke i Tyskland.

1951 blev Elsa Brändström frimärke i Tyskland. Hon gjorde även en viktig insats under andra världskriget då hon startade en fond för svältande barn som fick in miljontals kronor till behövande. Hon startade organisationerna CARE International (Cooperative for American Relief in Europe) och CRALOG (Council of Relief Agencies Licensed for Operation in Germany). Elsa Brändström avled av cancer 1948 – 60 år gammal – i Cambridge och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.

Läs även