Stockholms stad sålde ut 26000 bostäder


Läs även

SvD Näringsliv granskar allmännyttans utförsäljning av tiotusentals lägenheter. Foto: TT.

Ett paradigmskifte. Så kan man beskriva utvecklingen på Stockholms bostadsmarknad mellan 2007 och 2014. Trots att det har omgärdats av politisk kontrovers hann stadens allmännyttiga bostadsbolag under en åttaårsperiod sälja nära 26 000 lägenheter till bostadsrättsföreningar för ombildning till bostadsrätter. Bakgrunden var Alliansens valvinst i kommunalvalet 2006 och ett efterföljande "principbeslut" om att de boende i allmännyttan skulle få möjlighet att friköpa sina bostäder.

Beslutet gjorde ombildningsprocesserna till de allmännyttiga bostadsbolagens "högsta prioritet". Utvecklingen och beslutet var en del i en medveten bostadspolitik från den borgerliga majoriteten. I det ingick inte bara att allmännyttans redan övertygade hyresgäster skulle få möjlighet att ombilda. Stadshusets koncernbolag Stadshuset AB fick i uppdrag "att genomföra särskilda insatser för att stimulera ombildning till bostadsrätt i ytterstaden". Under perioden har boendeformen vunnit mark i en dramatisk takt och gått till att vara den vanligaste för flerbostadshus i Stockholm.

Samtidigt har allmännyttan inte hunnit bygga ikapp minskningarna av sitt bestånd. Andelen lägenheter i staden som hyrs ut av allmännyttan har krympt med mer än en tredjedel, enligt SvD Näringslivs sammanställning.

Annons

Andelen lägenheter i staden som hyrs ut av allmännyttan har krympt med mer än en tredjedel.

Resultatet av beslutet är att ombildningar har skett i alla delar av Stockholm. Men det finns tydliga skillnader i koncentrationen från område till område. Medan tusentals av allmännyttans lägenheter på Södermalm omvandlades till bostadsrätter skedde i vissa områden endast enstaka ombildningar, såsom i närheten av miljonprogramsförorterna Tensta, Rinkeby och Skärholmen.

Sett till antalet lägenheter är det dock inte i miljonprogramsförorterna som minst antal lägenheter bytt upplåtelseform, utan i områden där allmännyttans bestånd redan var litet. I den enda ombildningen i Alvik omvandlades sex lägenheter 2009. Det räckte för att utradera allmännyttans andel av de sammanlagt 678 lägenheterna i området.

På Stora Essingen, med sammanlagt mer än 2 100 lägenheter, blev elva allmännyttiga hyresrätter bostadsrätter. Allmännyttans antal lägenheter i området reducerades därmed till 15.

I höstas innebar maktskiftet i stadshuset symptomatiskt nog ett abrupt slut för ombildningarna. Politiken har varit en central drivkraft: intresset av att bevara kommuninvånarnas tillgång till hyreslägenheter har ställts mot intresset av att låta de boende själva välja form för sitt boende. Det har gjort ombildningarna till en partipolitisk höger–vänster fråga. Förutsättningarna för att få sin kommunala hyresrätt omvandlad till bostadsrätt har därför skiftat med majoriteterna i stadshuset.

En första ombildningsperiod inleddes i början av 1990-talet efter att spelreglerna för allmännyttan skrivits om genom avreglering som möjliggjorde ombildning. Den följdes upp med en period med än högre ombildningstryck 1999–2002. Erfarenheterna från perioderna angavs som skäl när de borgerliga partierna formulerade sitt principbeslut 2006. Även den borgerliga inställningen till ombildningarna ändrades något under perioden.

Beslutet 2006 innebar, med endast ett fåtal reservationer, grönt ljus för ombildningar i hela allmännyttans bestånd. Alliansen valde dock senare att dra i bromsen. Ombildningarna i innerstaden stoppades genom nya direktiv till bostadsbolagen som begränsade försäljningarna till vissa förorter.

Foto: Okänd

De politiska striderna om ombildningarna har dock inte bara utkämpats på kommunal nivå. Även andra politiska medel har använts för att gynna eller stävja ombildningsivern, med varierande resultat. Det kanske mest kända exemplet är den så kallade stopplagen. Den socialdemokratiska regeringen lade fram lagen 1999, samtidigt som den då borgerliga majoriteten i Stockholm stad inlett sin andra ombildningsperiod, som en tillfällig åtgärd för bromsa utförsäljningarna av allmännyttan genom minskade statsbidrag till kommunerna som fortsatte låta ombildningar ske. Trots det hejdades inte försäljningarna.

Lagen fick dock en annan effekt som åskådliggjorde frågans politiska sprängkraft. Den placerade frågan om ombildningarna i det rikspolitiska rampljuset. Det blev obekvämt för dåvarande justitieministern Laila Freivalds (S), som avgick efter kritiken som mötte henne när hon köpte sin femrumslägenhet på Kungsholmen från det allmännyttiga bolaget.

"Eftersom en stor majoritet av hyresgästerna tyvärr var för en ombildning såg vi oss tvungna att köpa vår lägenhet, trots att det innebär nästan fördubblad boendekostnad. Dessutom känns det inte bra att vara hyresgäst till sina grannar", förklarade Freivalds själv sitt beslut i ett mejl till Aftonbladet.

SvD Näringsliv:s reportrar Johan Hellekant och Sebastian Orre. Foto: Yvonne Åsell / Svenska Dagbladet

Läs även