Fler får bidrag för att återvända till hemlandet


Polis övervakar kön av ankommande flyktingar i snålblåsten vid Hyllie station utanför Malmö i november förra året. Foto: Johan Nilsson/TT

På årets första tre månader har 449 personer beviljats ekonomiskt stöd för att återvända till sina hemländer. Det är dubbelt så många som under 2014 och 2015 då 216 personer per år beviljats det så kallade återetableringsstödet. Det handlar om asylsökande som återtagit eller fått avslag på sin ansökan.

– Förordningen om återetableringsstöd kom 2008. Första åren hade vi mycket ansökningar, sedan kom en svacka och vi såg att allt färre personer sökte bidraget, förklarar Tobias Axelsson som är enhetschef på Migrationsverket.

Enligt honom kom vändningen förra hösten. Då var det framförallt irakierna som började återvända till sitt hemland. Från januari till mars 2016 har 331 irakier beviljats återetableringsstöd. Näst största gruppen av asylsökande som beviljas ekonomiskt stöd för att återvända är afghaner.

Annons

För att beviljas återetableringsstödet måste man uppfylla en rad kriterier. Stödet riktar sig till personer som tänker återvända till ett land där det är svårt att återetablera sig på grund av den rådande situationen i landet.

På Migrationsverkets lista över länder som anses vara svåra att återetablera sig i finns ett 20-tal länder, bland andra Jemen, Somalia och Sierra Leone.

Återetableringsstödet motsvarar 30 000 svenska kronor för varje person över 18 år och 15 000 kronor för barn under 18 år. En familj kan högst få 75 000 kronor.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

– Syftet med förordningen är att återetablera sig. Man ska inte återvända för att sedan söka uppehållstillstånd i Sverige på till exempel anknytning. Blir man beviljad återetableringsstöd och kommer tillbaka till Sverige så återkräver vi stödet, säger Tobias Axelsson.

Han berättar att Migrationsverket kontrollerar att personer som beviljas återetableringsstöd faktiskt återvänder till sina hemländer. De allra flesta får sin resa tillbaka ordnad av myndigheten, och pengarna som beviljas i Sverige betalas ut i hemlandet via IOM, International Organization for Migration.

– Att betala ut pengar i handen är en säkerhetsfråga för den enskilde. Det kan sprida sig snabbt att man har cirka 3 000 dollar på fickan om man återvänder från Sverige, och det är inte bra. Det är bättre att under ordnade former gå till ett kontor och få pengarna, säger Tobias Axelsson.

Antalet irakier som återtar sin asylansökan har stigit stadigt sedan i höstas, och nyligen rapporterade Sydsvenskan att 1 366 irakier återtagit sin asylansökan under de senaste fyra månaderna, medan 1 243 nyanlända irakier lämnat in nya ansökningar.

Tobias Axelsson säger att många av dem som återtar sina ansökningar fått felaktig information om vad det är som väntar i Sverige.

– De kommer hit och tror att man får uppehållstillstånd på en gång, sedan hör man att det inte är så enkelt, och dessutom tar det lång tid, säger Tobias Axelsson och konstaterar att dessa personer sannolikt har något att återvända till eftersom de väljer att inte vänta ut processen, utan oftast vill återvända så fort som möjligt.

Läs även