Allt fler förseningar – bussarna kör i krypfart


Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) kräver nu samtal med kommunerna i Stockholms län och Trafikverket för att lösa trafikpropparna. Foto: Lars Pehrson

Enligt det senaste delårsbokslutet för 2016 har en hel del förbättrats inom trafikområdet de senaste åren. Men ett mått som spretar betänkligt är punktligheten inom SL-trafiken, en faktor som betyder oerhört mycket om man ska välja kollektivtrafiken eller bilen för sina arbetsresor. På två av fyra områden har det ljusnat. Det gäller tunnelbanan och de så kallade lokalbanorna som Spårväg city, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan och Lidingöbanan.

Det är förstås ett orosmoln och här behöver vi komma igång med insatser.

Snittet för tunnelbanan ligger nu på 97,7 procents punktlighet och för juli månad låg den på 99,2 procent vilket bara kan mäta sig med den världsberömda tunnelbanan i Hongkong. Även för lokalbanorna har punktligheten ökat till 96,1 procent.

Annons

Men när det gäller bussarna och pendeltågen ser det sämre ut och där går utvecklingen åt fel håll. För 2015 kom i genomsnitt 90,7 procent av pendeltågen på tid medan det inom busstrafiken bara var 87,8 procent.

– Det är förstås ett orosmoln och här behöver vi komma igång med insatser för att förbättra framkomligheten. Det är ett område som måste prioriteras, säger trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

Men han pekar på att en stor del av förseningarna beror på andra parter än Stockholmslandstinget och SL. När det gäller pendeltågen orsakas 7 av 10 förseningar av brister som Trafikverket är ansvarigt för. Exempelvis problem med räls, banor och signalsystem.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

Punktlighet i sl-trafiken Foto: Kalle Källström

När det gäller busstrafiken är bilden inte lika entydig, men här kommer kommunerna och Trafikverket in som stora spelare för att det uppstår trängsel som bussarna fastnar i.

– Ta ombyggnaden av Slussen till exempel. Vi har en bra dialog kring de stora frågorna, men lider av att det sker många mindre arbeten och trafikomläggningar på vägar runt omkring. Förändringar som många gånger får stora konsekvenser för trängseln och framkomligheten. SL måste anpassa sig med kort varsel, informeras sent och vi får heller inte vara med i en dialog om vilka alternativ som finns. Det samma gäller en lång rad andra vägarbeten som sätts igång utan att det finns en tidig och ordentlig dialog med oss, säger Kristoffer Tamsons.

Stockholm är satt på undantag när det gäller drift och underhåll av vägar.

För busstrafiken har SL ett mål på 30 km/h som snitthastighet under dygnet, men enligt den senaste statistiken ligger det på 20 km/h. Då det gäller innnerstadsbussarna är målet 20 km/h men resultatet är sällan bättre än 12-13 km/h. Under högtrafik kan det ibland ligga under 10 km/h.

Dessutom anser Kristoffer Tamson att regeringens planer på att bygga ut Norrbotniabanan är en krigsförklaring mot Stockholmsregionen. Foto: Lars Pehrson

Kristoffer Tamsons vill nu att punktligheten blir en fråga för en serie möten med såväl kommunerna i Stockholms län som Trafikverket. Det behövs nya former för dialog och utbyte av information. Men han är också besviken på regeringen och den budgeten som nyligen presenterades.

– Stockholm är satt på undantag när det gäller drift och underhåll av vägar. Nästa år satsas 200 miljoner över hela landet, och i bästa fall kan väl Stockholm få några miljoner. Sedan lär det ju komma ytterligare satsningar på Norrbotniabanan som tar resurser för samhällsekonomiskt viktigare projekt. Det är inte seriöst, det är provocerande och en krigsförklaring mot Stockholmsregionen, anser Kristoffer Tamsons.

Ekonomin har ändå förbättrats för SL som drogs med ett halvmiljardsunderskott så sent som för två år sedan. Nu pekar prognosen på ett överskott på 80-200 miljoner kronor för 2016. Och detta utan att SL-kortet har höjts, det sker först vid årsskiftet med 40 kronor enligt en överenskommelse mellan Alliansen och Miljöpartiet. 2018 höjs månadskortet igen, då med 30 kr och året därpå med ytterligare 30 kr.

Den skenande kostnadsutvecklingen har sjunkit från 4,8 procent till 2,9 procent. Kollektivåkandet har ökat aningen, från 37 till 38 procent från 2014 till 2015. Motsvarande för bil är en minskning från 63 till 62 procent för dagliga arbetsresor.

Läs även

Gatutiggeriet

Läs även