Män lyckas bättre än kvinnor på högskoleprovet


Foto: Bertil Enevåg Ericson / TT

På lördag är det dags för årets första högskoleprov. 87 000 har anmält sig, många i hopp om att öka sina möjligheter att komma in på sin drömutbildning på universitet eller högskola. Det är fler kvinnor än män som brukar göra provet – ändå har männen störst chans att få höga poäng.

Sedan 1977 har män lyckats bättre på högskoleprovet än kvinnor, enligt den statistik som SvD tagit del av. Störst är skillnaden mellan könen på de kvantitativa delproven som bland annat testar kunskapen i matematik och statistik.

2011 gjordes högskoleprovet om. Anledningen var flera. Framför allt ville man göra det möjligt att vikta resultatet beroende på vilken utbildning man sökte, men det fanns också en idé om att minska skillnaden mellan mäns och kvinnors resultat.

Annons

Men tittar man på de nationella proven i matematik så har pojkar bättre resultat än flickor så vår tanke höll inte.

Från 1977 till 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i genomsnitt 8 faktiska poäng på provet, med fördel till männen. När provet gjordes om 1996 minskade skillnaderna till 5-6 poäng. Men istället för att minska ytterligare efter den stora omgörningen 2011 har den ökat till 8-9 de senaste åren visar färska siffror från Umeå universitet.

Förändringen 2011 innebar att antalet kvantitativa uppgifter utökades från 42 till 80, fördelade på fyra delprov vilket innebar att den verbala delen och den kvantitativa delen blev lika viktiga.

Med en matematikdel trodde man att kvinnor skulle få högre poäng eftersom flickor överlag har bättre betyg i matte än pojkar.

Läs även

Högskoleprovet

– Men tittar man på de nationella proven i matematik så har pojkar bättre resultat än flickor så vår tanke höll inte. Vårt mål är naturligtvis att skillnaderna ska jämnas ut men det är väldigt knepigt, säger Mattias Wickberg, utredare på Universitets- och högskolerådet.

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, som skapar högskoleprovet, har i sitt uppdrag från Universitets- och högskolerådet att förhålla sig till att skillnaden mellan män och kvinnors resultat inte får överstiga en viss gräns. En gräns som man håller sig inom men som, enligt Per-Erik Lyrén, projektledare för högskoleprovet, är väl tilltagen.

– Vi vet att det finns en rad olika faktorer som spelar in, men det är svårt att säga i vilken grad, säger Per-Erik Lyrén och nämner provets utformning, förkunskaper och testängslan som exempel.

De som tjänar på högskoleprovet är svenska män från socialgrupp ett.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, är kritisk till högskoleprovet som instrument om man vill mäta den så kallade prognosförmågan, det vill säga hur väl någon kommer att lyckas med sina högskolestudier.

– De som tjänar på högskoleprovet är svenska män från socialgrupp ett, så är det, säger hon.

Att man får höga poäng på högskoleprovet säger inget om hur bra man kommer att prestera akademiskt, menar hon.

– Provet görs under en dag och mäter det man presterar just den dagen. Då är betygen mycket bättre som mätinstrument, de är ett resultat av flera års studier, av kunskap, av motivation, säger Christina Cliffordson.

Foto: Tomas Oneborg

Högskoleprovet kom till för att ge elever, som av någon anledning inte lyckats få tillräckliga betyg i gymnasiet, en andra chans.

– Det är inget bra prov. Kunskapstest relaterade till de ämnen som man vill studera fungerar mycket bättre. Anledningen till att man fortfarande använder högskoleprovet är att det inte finns något bättre alternativ, säger Christina Cliffordson.

Det finns ingen åldergräns för att ta provet och man kan göra det hur många gånger som helst. Undersökningar har visat att ju fler gånger man gör provet desto större chans är det att få höga poäng.

– I princip betyder det att man kan göra provet tidigt i gymnasiet och om det går bra så kan man koppla av under resten av skoltiden och bara se till så att man klarar behörigheten för det program man vill läsa på högskolan, säger Christina Cliffordson.

Läs även

Läs även