Mats Olin: Public service och frågor om migration |


Mer oberoende utvärderingar behövs av public service. Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT / TT NYHETSBYRÅN

Nu har public service rapportering om migration genomgått en oberoende utvärdering. Utredaren konstaterar att rapporteringen i stort är bra, men riktar ändå kritik eftersom den fokuserat på specifika fall, medan det bredare perspektivet om hur migration kan komma påverka samhället i stort, har täckts för lite.

Han skriver: ”Under flera år var politiker obenägna att tala om migration, och det resulterade i att public service inte heller talade om migration. Detta trots att det fanns gott om belägg för att ämnet engagerade stora grupper i samhället, personer som inte var rasister, men som var bekymrade över trycket på skolor, sjukvård, bostäder, arbetslöshet och andra ekonomiska och sociala aspekter.”

Public Service-ledningen har med anledning av utvärderingen beslutat införa nya metoder för att följa nyhetshändelser över tiden och på så vis bättre kunna bedöma balansen mellan olika relevanta perspektiv.

Annons

Glömde jag nämna att detta handlar om brittiska BBC och utredaren Stuart Prebble? BBC Trust har låtit göra en rad oberoende utvärderingar exempelvis när det gäller rapportering om EU-debatten, religion, företagsamheten och vetenskap. Inget sådant förekommer i Sverige.

När frågan nu diskuterats om eventuell mörkning i svenska medier av migrationsfrågan, tar mediechefer gärna till brösttoner och avfärdar kritik som tyckande utan grund.

I radions Studio Ett sade SVT:s blivande programdirektör Jan Helin att det var viktigt att basera eventuell kritik mot medier på kunskap, gärna forskning, till skillnad mot det lösa tyckandet som Helin försökte klistra på motdebattörerna: ”... låt oss titta på fakta, det tycker jag är viktigt, om man gör ett påstående att svenska medier har förtigit invandringen, så är det bra att söka fakta och ett sätt är att gå till forskningen”, sa Helin (SR 21/3). Det låter vettigt, men då är det viktigt att referera till forskningen på ett korrekt sätt. Det gjorde inte Jan Helin.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

Som stöd för att medier inte mörkat, refererade Helin till forskning som undersökt invandring i medierna mellan åren 1945 och 2005: ”Fler än hälften av samtliga nyhetsartiklar beskriver invandringen som ett problem. De första decennierna beskrivs det som positivt, det är då Sverige behöver arbetskraftsinvandring, men från 1985 sker ett väldigt tydligt skifte i svensk media, då börjar invandring i huvudsak skildras som ett problem”, sa Helin.

Men det är en förvanskning av vad studien visar. Den visar en ökning av andelen negativa rubriker i fyra dagstidningar 1985, men år 2000 är rubrikerna mera positiva igen. Några senare data finns inte redovisade.

Det hade varit klädsamt med lite ödmjukhet inför frågan, i stället för att försöka ta hedern av kritikerna. Även om Helin skulle ha refererat forskningen korrekt så återstår frågan: har nyhetsmedier de senaste åren beskrivit vad som hänt på ett nyanserat sätt?

Medieprofessorn Jesper Strömbäck påpekar att det inte finns någon forskning som stödjer teorin om mörkning eller lutning, men å andra sidan lyfter han inte fram någon forskning som visar det motsatta. Det verkar helt enkelt inte finnas några studier av den brittiska sorten.

”(Det) vore mycket välkommet med mer forskning kring hur medierna bevakar olika sakfrågor och om deras bevakning och gestaltningar har en slagsida åt något håll. För att fånga i vilken grad en eventuell slagsida är systematisk bör sådan forskning vara kvantitativ och omfatta såväl flera olika medier som flera olika sakfrågor och en längre tidsperiod. Anekdotisk bevis- föring i all ära: vill man verkligen veta hur det ser ut i verkligheten räcker anekdotisk bevisföring inte långt.”, skriver Strömbäck på sin blogg (21/2).

Man kan bara instämma. När det gäller SVT och SR är saken klar: om man lägger 8 miljarder av medborgarnas pengar på en verksamhet förtjänar den självklart en oberoende kvalificerad utvärdering.

MATS OLIN, chef för Timbro Medieinstitut. mats.olin@timbro.se