Moderaterna beredda ställa sig bakom värnplikt


Senaste kullen värnpliktiga, år 2010. Foto: Simon Paulin

På onsdagen presenteras betänkandet om försvarets framtida personalförsörjning vid en gemensam presskonferens i Rosenbad med utredaren Annika Nordgren Christensen och försvarsminister Peter Hultqvist.

Bakgrunden är att rekryteringen till Försvarsmaktens nuvarande yrkesförsvar inte håller måttet och att det inte går att fylla försvarsorganisationen på frivillig grund. Resultatet är stora luckor i bemanningen. Totalt saknas det, vid årsskiftet 2015/2016, 393 fast anställda soldater och 6 131 kontraktsanställda, enligt försvarets egna siffror. Samtidigt går det fortsatt trögt med att fylla platserna på den militära grundutbildningen.

Hans Wallmark (M) till SvD:

Annons

– Det finns varningssignaler, rätt skarpa sådana, när det gäller personalförsörjningen, både att vid rekryteringen till grundutbildningen och när det gäller att behålla personal i Försvarsmakten. Det har vi själva märkt när vi varit ute på förband det sista året.

Det centrala förslaget i den nu avslutade utredningen är, som SvD tidigare rapporterat, att värnplikten återinförs som ett komplement vid sidan av frivilliga yrkessoldater. Precis som i det gamla värnpliktssystemet sker en årlig mönstring och ur den gruppen görs urvalet av vilka som ska kallas in till militärtjänstgöring, både kvinnor och män.

– Från moderat sida menar vi att det måste vara Försvarsmaktens behov som styr, man måste vara öppen för både förslagen och problembeskrivningen i utredningen. Det gör att vi utesluter ingenting, vi öppnar för lösningar som finns i utredningen, säger Hans Wallmark (M) till SvD.

Hur viktig är en bred uppgörelse?

– Det är ju ingen skada. Och det var just det som vägledde moderaterna när vi ställde oss bakom försvarsuppgörelsen, att det var en bred överenskommelse som ungefär 70 procent av riksdagens ledamöter stod bakom. Det är klart att det är en styrka.

Det har gått drygt sju år sedan den allmänna värnplikten röstades bort och lades vilande i fredstid, på initiativ av den dåvarande moderatledda alliansregeringen, och med endast tre rösters marginal i riksdagen. Beslutet har kritiserats hårt i efterhand, inte minst från socialdemokratiskt håll, som ville ha värnplikten kvar.

Tidigare har andra allianspartier gett positiva signaler om att återinföra värnplikten. Nu har alltså även moderaterna svängt och är beredda att ställa sig bakom förslaget.

– Det är ett annat läge nu än det var 2009, det är ett stadigt försämrat säkerhetsläge som har etablerat sig. Det viktigaste måste vara att det är verklighetens behov som styr, säger Hans Wallmark till SvD.

Det är ett annat läge nu än det var 2009, det är ett stadigt försämrat säkerhetsläge som har etablerat sig

Vad är det avgörande?

– Det handlar om att stärka den svenska försvarsförmågan och då är personalförsörjningen en väldigt väsentlig del av det.

Förslagen som nu läggs fram innebär att den frivilliga rekryteringen finns kvar även i framtiden. Den som accepterar anställning i försvaret, och uppfyller kraven, kommer att göra sin militära grundutbildning enligt samma pliktlagstiftning som värnpliktiga soldater. Alla frivilliga förs då över i pliktsystemet. Tanken är likabehandling mellan båda kategorierna när utbildningen väl är i gång.

Lagen om totalförsvarsplikt gäller lika för alla mellan 16 och 70 år, både män och kvinnor. Utredningsförslagen är könsneutrala precis som pliktlagen. Kvinnor och män mönstrar på samma grunder, och med samma rättigheter och skyldigheter. Vägledande vid urvalet ska vara allmän lämplighet och positiv särbehandling av den underrepresenterade gruppen vid lika kvalifikationer.

Läs även