Muslimskt namn drog ner uppsatsbetyg


Foto: JESSICA GOW / TT

– Uppenbarligen kan lärarens förväntningar påverkas av faktorer som inte har med prestationen att göra, säger Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket på Högskolan i Halmstad.

Betygssättning diskuteras just nu flitigt, inte minst sedan tre högstadieelever i Sollentuna förra veckan berättade att de fått helt olika betyg på identiska inlämningsuppgifter. Lärare har i debatten också kritiserat otydligheter i betygskriterierna.

De hundra svensklärarna i Emilia Aldrins experimentella studie visste inte att uppsatsen de skulle bedöma fanns i tre versioner – med typiskt svenskt, traditionellt muslimskt eller modernt amerikanskt förnamn på karaktären.

Annons

Texten var en hemuppsats på cirka 500 ord skriven av en autentisk åttondeklassare. På temat "en dag i min barndom" berättar eleven om en femårig pojkes känslor när en nära anhörig går bort. Utöver pojkens namn fanns inga tydliga kulturella markörer i berättelsen.

– Det var fler som upplevde att texten hade ett inkorrekt språk och att stilen var sämre avvägd när det var ett typiskt muslimskt namn på karaktären, säger Emilia Aldrin.

– I sina motiveringar var det också fler som faktiskt skrev att det här uppenbarligen är en text skriven av en elev med svenska som andraspråk, vilket det inte var. Texten var inte perfekt, det fanns skrivfel, men inte andraspråksfel, säger hon.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

Uppsatsen med muslimskt namn fick många E och ett snittbetyg på mellan D och E. Versionerna med amerikanskt eller svenskt namn fick båda snittbetyg på mellan C och D. Skalan går från A till F, där F är underkänt. I bedömningen av engagemang, förmåga att berätta intressant och hålla tråden fick de tre texterna likvärdiga omdömen.

Emilia Aldrin betonar att studien är liten och hon drar inga statistiska växlar på resultatet. Däremot menar hon att indikationerna är tydliga.

– Uppenbarligen upplevde man felen som betydligt fler och betydligt större när man trodde att eleven hade en andraspråksbakgrund. Alltså förväntades andraspråkstalaren ha sämre språkfärdigheter, och den kopplingen behöver inte alls finnas.