IMF togs på sängen av slopat amorteringskrav


Helge Berger. Foto: REBECKA UHLIN/SVD

Även IMF togs på sängen av Finansinspektionens beslut att skrota det planerade amorteringskravet i slutet av förra veckan.

– Vi hoppades absolut att kravet skulle införas i sommar. Risken för att det nu inte blir av är ett bakslag. Förhoppningsvis kan man hitta en lösning på de här juridiska frågorna, säger Helge Berger, chef för IMF:s grupp av ekonomer som analyserar Sverige.

Han konstaterar att hushållens höga skuldsättning fortfarande tillhör de allvarliga källorna till oro rörande den finansiella stabiliteten i Sverige.

Annons

”De underliggande trenderna, och riskerna de medför, är de riktiga bekymren.”
Helge Berger, IMF

– Många utvecklade ekonomier med hushållsskulder på den här nivån har drabbats av en större bostadsrelaterad kris. Tvåsiffriga genomsnittliga bostadsprisökningar kan vara ohälsosamt, i synnerhet om de fortsätter i flera år.

De två största riskerna som pekas ut är potentiella problem för banksystemet, som får en stor del av sina intäkter från utlåning till privatpersoner, och dalande köplust bland hushållen – en risk som ibland underskattas, enligt Berger.

– Vad vi har sett under tidigare kriser är att hushållen har dragit ned på konsumtionen när de känt att de tagit på sig för stor skuld sett till sin inkomst eller till bostadspriserna – exempelvis när en bostadsbubbla spricker, säger han och fortsätter:

– Hushållen konsumerar mindre, bolagen investerar mindre, och tillväxten blir överlag betydligt svagare. Det kan bidra till bankernas problem och göra en sådan kris kostsam i slutändan.

Irland och Spanien nämns som exempel på länder som tidigare har drabbats av det scenariot.

IMF:s uppfattning om vilka åtgärder som behövs är relativt oförändrad från vad som presenterades i fjolårets rapport om Sveriges ekonomi. Dels måste man se till att bankerna har starka kapitalbuffertar, men det krävs även en översyn av hushållen.

– En unik aspekt i Sverige är att hushållen har byggt upp så stora balansräkningar. Sparandet är högt, men istället för att amortera lånar hushållen ännu mer och fortsätter att sitta på stora bolån, samtidigt som de samlar finansiella tillgångar på hög, säger Berger och tillägger att amorteringen tenderar att vara betydligt högre i andra länder.

Att det förväntade amorteringskravet kan ha drivit upp priserna ytterligare måste sättas i perspektiv, anser han.

– Bopriserna ökade redan under fjolåret och skuldsättningen är väldigt hög. De här underliggande trenderna, och riskerna de medför, är de riktiga bekymren.

Helge Berger vill inte stämma in i kritiken som riktats mot FI för att de juridiska frågetecknen inte utvärderats tillräckligt innan kravet annonserades.

– Det som verkligen har betydelse nu är att man agerar och tar sig framåt. Målet borde vara att minska hushållens incitament för att ta på sig ständigt ökande nivåer av bolån.

Han understryker att det finns alternativa åtgärder att överväga för att kyla ned efterfrågan på bolån om ett amorteringskrav inte är genomförbart. Två exempel som nämns är en justering av bolånetaket och införandet av en gräns för hur stora lån man kan ha i förhållande till sin inkomst.

– Vi föredrar att allt det här görs successivt. Om något av instrumenten är oanvändbart av tekniska skäl så blir det mer brådskande att tänka på andra åtgärder, åtminstone på väldigt kort sikt.

IMF förespråkar även att incitament i form av skatteavdrag, i synnerhet ränteavdraget, ska fasas ut.

– Det handlar inte om ett plötsligt tvärstopp, det handlar om en successiv nedtrappning. Precis som vi sa att amorteringskravet inte borde vara för krävande i första steget – och det tycker jag inte att det var, säger Berger.

Hur de olika parterna agerar framöver avgör vilken betydelse det skrotade kravet kommer att få.

– Vad vi verkligen oroar oss för är att det inte ska göras mer för den finansiella stabiliteten i Sverige. Om alla involverade åtar sig att agera så är det här inte mer än ett farthinder.

Läs även

Annons