”Polisens kris slår mot trafiksäkerheten”


Vi kräver att regeringen tar situationen på allvar och snarast vidtar åtgärder för att vi ska få en fungerande trafikövervakning och ett trafiksäkerhetsarbete i balans, skriver författarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Om risken för att ’åka dit’ är minimal får vi en ’laglös’ situation i trafiken.

Med den utveckling som varit inom Polisen håller trafiksäkerheten på att nedmonteras i rask takt. Vi som representerar yrkestrafiken är mycket bekymrade över det. Situationen är märklig i och med att regeringen nyligen beslutat att trafiksäkerhetsarbetet ska intensifieras. Hur kan rege­ringen då blunda för att Polisens trafikövervakning inte fungerar? Var är helhetssynen i frågan?

Regeringen beslutade den 1 september 2016 ett inriktningsdokument för trafiksäkerhetsarbetet ”Nystart för nollvisionen”. Ett av skälen till det är att regeringen ser att den positiva utvecklingen vad gäller antalet omkomna i vägtrafiken har stannat av. Antalet omkomna har varit omkring 260–270 personer per år under de senaste åren. Antalet allvarligt skadade i vägtrafiken har varit cirka 4 800 personer per år under de senaste åren. Mot bakgrund av att cyklingen ökar befaras att antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister kan komma att öka. Regeringen konstaterar också vad gäller regelefterlevnad att mindre än hälften av all väg­trafik följer hastighetsgränserna.

Annons

Regeringen aviserar i inriktningsdokumentet fler bestämmelser och förstärkta åtgärder. I olika utredningar övervägs ytterligare skärpta regler och sänkta hastighetsgränser. Trafikverket avser att sänka hastig­hetsgränser på en stor del av vägnätet under de närmaste åren. I inriktningsdokumentet står
det att ”Polismyndigheten har en viktig uppgift att kontrollera att trafikanterna följer reglerna som de ska”. Inget mer står det, inget om att det finns brister i trafikövervakningen.

Regler behövs självfallet, men det måste också finnas en övervakning av att trafikanterna följer reglerna. Om risken för att ”åka dit” är minimal får vi en ”laglös” situation inom trafiken. Fler hastighetskameror ska monteras upp under de närmaste åren för att stävja hastighetsöverträdelser. Antalet utökas från nuvarande cirka 1 500 till cirka 2 300 kame­ror. Det är värdefullt men ersätter inte när­varon av poliser efter vägarna.

När det gäller vårt område, den yrkesmässiga trafiken på väg, är vi djupt oroade för att dagens situa­tion med brister i Polisens förmåga leder till ytter­ligare snedvridning av konkurrensen före­tagen emellan. Det finns mindre seriösa företag som bryter mot reglerna i allt större utsträckning. De kan bryta mot reglerna för att risken att någon uppmärksammar regelbrotten är minimal. De ­oseriösa företagen tjänar på det från konkurrens­synpunkt och slår eventuellt ut de seriösa företagen från marknaden.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

För att kunna kontrollera den yrkesmässiga trafiken krävs en speciell kompetens. Trafikpoliser har den kompetensen. Antalet trafikpoliser har minskat väsentligt under de senaste åren. Mot bakgrund av att medelåldern inom Polisen är mycket hög och många går i pension de närmaste åren kommer ­antalet att minska ytterligare. Enligt Polisen själv är det svårt att rekrytera och utbilda nya trafikpoliser eftersom det inte är så attraktivt att vara det. Fortsätter utvecklingen (avvecklingen) av trafikpoliser som hittills kommer de vara helt ”utdöda” år 2023 om inget görs.

En särskild nytta med trafikpoliser är att de kan se sammanhangen och har möjlighet att beakta olika omständigheter i samband med trafikkontroller vid vägarna. Det är ett stöd i de fall då regelverken faktiskt inte fungerar utan behöver reformeras. Ett sådant exem­pel är kör- och vilotidsreglerna som är beslutade inom EU och som gäller för yrkestrafiken med tunga fordon. Dessa regler är inte anpassade för ”utomhusbruk”, utan är långt ifrån verklighets­anpassade. Reglerna kräver att raster och körtider hålls med en noggrannhet på ett fåtal minuter. Med hänsyn till trafiksituation, väderbetingelser, passagerarbehov med mera är det ibland i praktiken omöjligt för ­förarna att efterleva reglerna. Trafik­poliser som upptäcker sådana överträdelser av ringa karaktär vid en kontroll har möjlighet att skriva av dessa, ge rapporteftergift. Försvinner trafik­polisen försvinner också denna möjlighet. I stället blir kontrol­lerna ”rena skrivbordskontroller” baserade på utskrifter från förarnas färd­skrivar­kort och färdskrivarna i fordonen. Därmed blir det betydligt svårare att föra en dialog om hur en stökig trafiksituation medfört några minuters påslag på körtiden.

Trafikpoliser har till uppgift att ägna sig (enbart) åt trafikfrågor. Övriga poliser i yttre tjänst ska också kunna ägna sig åt trafikfrågor. Det är så man tänkt när Polisens nya organisation tillskapades. De poliserna ska dock även fullgöra en massa andra uppgifter. Vår uppfattning är att dessa andra uppgifter i princip alltid kommer att (tvingas) prioriteras ­högre inom Polisen än uppgiften att ägna sig åt trafik­övervakning.

Ytterligare civilanställda bilinspektörer håller på att rekryteras inom Polisen. De kan användas för att förstärka kontrollen av tunga fordon, bland annat vad gäller de tekniskt inriktade flygande inspektionerna av fordon. Bilinspektörerna har dock inte de befogenheter en polisman har. Det förekommer i princip aldrig att bilinspektörer arbetar själva vid vägarna. Behovet av trafikpoliser kvarstår alltså.

Vi kräver

• att regeringen tar situationen på allvar och snarast vidtar åtgärder för att vi ska få en fungerande trafikövervakning och ett trafiksäkerhetsarbete i balans,

• att utvecklingen vad gäller trafikpoliser särskilt uppmärksammas. Tillgången på trafikpoliser måste säkerställas då de är avgörande för trafikövervakningen i stort men särskilt för en fungerande och sund yrkestrafikbransch. Åtgärder måste vidtas för att det ska vara mer attraktivt att vara trafikpolis.

Mattias Dahl

vd Transportföretagen

Maria Lindh

branschchef Biltrafikens Arbetsgivareförbund

Rickard Gegö

vd Sveriges Åkeriföretag

Anna Grönlund

branschchef Sveriges Bussföretag