Säpo har en hel del att förklara efter gripandet | Jonas Gummesson


Varför åkte polisen inte bara till Boliden i tysthet och hämtade in den terrormisstänkte mannen, anhållen i sin frånvaro? Namnet står på dörren till lägenheten.

Det finns ett antal frågetecken som omgärdar Säpos agerande mot den 22-åring från Mosul, Irak, som nu misstänks för att med Stockholm som bas ha planerat ett ”terroristbrott".

Han greps under stor dramatik och två dygns polisjakt när han redan hade varit i Sverige under ett antal veckor och fanns i Migrationsverkets handlingar med samma namn som i polisens efterlysning. Ingenting tyder på att han har försökt hålla sig undan eller dölja vem han är. Ändå har det funnits en viss oklarhet kring identiteten.

När vice chefsåklagare Hans Ihrman under torsdagen lämnade in handlingar till tingsrätten skrev han ett annat namn än i polisens tidigare efterlysning. Inget av dessa stämmer helt överens med det som stod på dörren eller det som mannen själv använder på sin flitigt utnyttjade sida på Facebook.

Annons

Kan det verkligen ha varit så att Säpo inte hade koll på var mannen befann sig trots att uppgifterna fanns hos Migrationsverket? Varför dröjde gripandet i nästan två dygn?

SvD har ställt frågan till Säpo och fått mailsvaret från presschefen Sirpa Franzén att "ett intensivt underrättelsearbete föregick tillslaget". Och att det gjordes "polistaktiska överväganden" för att "minsta möjliga tvekan" skulle råda "om att rätt person" greps och att "det kunde ske utan fara för allmänhetens liv och hälsa".

Det låter i alla delar rimligt. Ändå kan man fundera över om det hade varit ett alternativ att – i all tysthet – hämta in mannen från asylboendet i Boliden. Nu spelades allting upp inför öppen ridå och skakade om Sverige och oss alla i grunden. Var det nödvändigt?

Moder Mothama Magid – det namn som åklagaren använder i sin inlaga till Stockholms tingsrätt – är nu anhållen för ”förberedelse till terroristbrott” på skälig grund, alltså den lägre misstankegraden.

Frågan är vilken substans som finns bakom detta. Där vill Säpo inte vara behjälpliga. På tisdagens presskonferens använde Säpochefen Anders Thornberg formuleringen att man ”tagit emot konkret underrättelseinformation”.

Det lär innebära att Säpo fått uppgifter från några av de säkerhetstjänster man samarbetar världen över. Det kan vara franska, tyska, brittiska, amerikanska eller israeliska Mossad. Här finns ett långvarigt utbyte av information som pågått i decennier – och självklart kan man inte bränna andra länders informatörer. Men det kan också vara ett svepskäl för att inte säga något alls.

Även tidpunkten reser frågor. Uppenbarligen har det tidigare inte funnits något konkret om 22-åringen i Boliden. Varför dök den informationen upp just nu, dagarna efter den oerhörda tragiken i Paris?

Säpo har en del att förklara – frågan är om man tänker göra det också.