Unga extremister fångas inte upp av kommunerna


Foto: AP och TT

Många unga ligger i riskzonen för att radikaliseras och värvas till våldsbejakande grupper som Islamiska staten (IS). Omkring 300 svenskar har redan rest till Syrien och Irak för att strida för IS och via nätet rekryteras fler.

– Det är anmärkningsvärt, många inom socialtjänsten kommer i kontakt med barn inom den här miljön och det här måste man ta på allvar, säger terrorexperten Magnus Ranstorp.

Under onsdagen kunde regeringens nationella samordnare Mona Sahlin presentera en undersökning som visar att det förekommer våldsbejakande extremism i var fjärde kommun, men att bara sju procent har en handlingsplan.

Annons

Nu kan SvD avslöja att flera av landets socialtjänster det senaste året kommit i kontakt med barn och unga som misstänks vara involverade i våldsbejakande extremism eller ligga i riskzonen. Till övervägande del handlar det om religiös extremism.

I 25 kommuner handlade det om barn under 18 år.

I en enkätundersökning som ställts till samtliga av landets socialtjänster svarade 39 verksamheter i 220 kommuner och stadsdelar – nästan var femte – att de stött på problemet.

Undersökningen är en del i ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen om våldsbejakande extremism som kommer att presenteras i maj. Bara 69 procent av de tillfrågade socialtjänsterna besvarade enkäten.

Magnus Ranstorp menar att den absolut viktigaste gruppen att fånga upp är åldrarna 14–25.

– Det är den största målgruppen och här har myndigheterna ett stort ansvar. Det kan vara svårt att veta hur man ska hantera sådana här frågor lokalt och finns det ingen handlingsplan i kommunen så blir det problematiskt, säger han och tillägger:

– Det är inte lätta frågor det handlar om, ibland kan hela familjer vara inblandade.

Enkäten visar att problemen finns över hela landet och inte bara i storstadsregionerna – flera mindre kommuner uppger att de haft kontakt med unga i riskzonen.

Men trots att det i många fall är de anhöriga själva som larmar myndigheterna så har över hälften av de tillfrågade kommunerna inga särskilda stödinsatser till drabbade familjer.

I Göteborg uppger flera socialtjänster att de haft kontakt med ungdomar och unga vuxna som löper risk att radikaliseras. Majoriteten av de fall kommunen får vetskap om sker via anhöriga.

– Det senaste halvåret har vi fått en ökning av ärenden där oroliga anhöriga kontaktar oss. Vi har sakta börjat utveckla en handlingsplan för att hantera situationen, den här problematiken var ju nästan helt okänd för ett år sedan, säger Sven-Johan Dahlstrand, enhetschef på social resursförvaltning i Göteborgs stad.

– Det finns ingen "copy paste" utan det krävs nästan ett nytt tillvägagångssätt varje gång man hanterar ett ärende eftersom det handlar om enskilda individer.

På frågan om det finns stöd när barn, unga eller unga vuxna vill lämna extrema och våldsbejakande grupper svarar en övervägande majoritet – 31 kommuner – nej.

Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen säger att det är svårt att veta varför fler inte har fungerande rutiner.

– Det kan handla om att det är ett nytt problem för socialtjänsten och man jobbar nu på många platser i landet för att bygga upp nya metoder. Men jag tror att det fortfarande finns en stor osäkerhet hur man ska göra i de här fallen, säger hon.

– Socialtjänsten har bra nätverk för att fånga upp unga i utsatta miljöer och kriminalitet och det här är ett område som är viktigt att ta med i den samverkan vi redan har.

Ett annat problem är återvändande personer som misstänks ha varit nere och stridit för IS. Här uppger 33 kommuner att de inte har några särskilda insatser för att fånga upp de som återvänt till Sverige efter väpnade konflikter "politiska eller religiösa" utomlands.