Vem är Egor Putilov? | Tove Lifvendahl


Vem är "Egor Putilov"? Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Den första frågan var, givet den uppkomna situationen, naturlig: ”Vi kan väl börja med att du bara presenterar dig?” En fråga som han, givet den uppkomna situationen, kunde förvänta sig att få. Och ändå blev svaret: ”Eeehhh... öööhhh… öhhh, kan du stänga mikrofonen?”

När Erik Petersson och Fredrik Helgesson från Medierna i Sveriges radio (10/9) skulle intervjua huvudpersonen i den osannolika historien om mannen som bland annat går under namnet ”Egor Putilov”, besöktes han i Sveriges riksdag. Aftonbladet hade nämligen den 3/9 avslöjat att Putilov arbetade på Sverigedemokraternas riksdagskansli under namnet ”Alexander Fridback”.

Ekot uppger att de funnit minst fem alias som han använder i artiklar, i myndighetskontakter och på sociala medier (SR 23/9). Mannen har haft frilansuppdrag för flera riksmedier, däribland SvD.

Annons

Den 8 juni sände Ekot en huvudnyhet som handlade om åldersbestämning av ensamkommande. I detta inslag medverkade ”Egor Putilov”, i egenskap av tidigare anställd på Migrationsverket. Men säkerhetsavdelningen på SR slog larm under morgonen till Ekot, varpå redaktionen valde att ta bort hans medverkan ur inslaget.

Bakgrunden var att ”Egor Putilov” i mitten av december 2015 hade ett så kallat utbildningskontrakt på SR:s ryska redaktion. Ett sådant kontrakt löper under en vecka och syftar till att pröva en påtänkt reporter för att se om denne fungerar i sändning. Men det hela fick ett abrupt slut, av skälet att man inte kunde fastställa hans rätta identitet.

Ju mer man kollade, desto fler blev frågetecknen. Hans behörighet till SR:s system och inpasseringskort stängdes omedelbart av. Kortet är för övrigt inte återlämnat.

Så vem är han? Hans egen berättelse handlar om att han lever med skyddad identitet efter att ha ”arbetat i krigszoner som Egypten och Syrien, där jag blivit gripen” (AB 3/9). Det låter märkligt; har man skyddad identitet kan man inte ha kontakt med sitt föregående liv och pratar följaktligen inte om det.

Den 23 september avslöjade Ekot att mannen 2014 köpte ett hus av ”en inflytelserik företagare och nu dömd brottsling från Sankt Petersburg”. Han lär ha köpt huset utanför Stockholm för sex miljoner kronor, vilket blott var hälften av vad affärsmannen själv betalade ett par år tidigare. ”Putilov” sålde genast huset vidare för dubbla summan, och gjorde således en vinst på sex miljoner kronor.

”Det måste finnas någon mottjänst i detta rimligtvis, eller ett rörelsekapital för att agera på uppdrag av någon annan”, kommenterar Lars Nicander från Försvarshögskolan till Ekot.

I januari i år anställdes alltså samma person av Sverigedemokraterna med placering på riksdagskansliet. Deras presschef Henrik Vinge och pressekreterare Felix Byström hänvisar båda till att en säkerhetsprövning i samråd med Säpo skett (AB 23/9). Men som bloggaren Lars Wilderäng påpekar, är det endast registerkontroll av lägsta grad som genomförs, vilket innebär att man enbart kontroller om personen är fälld eller misstänkt för något brott. (Cornucopia.cornubot.se 23/9).

Niklas Åström, säkerhetschef vid riksdagen, betonar att ”partierna själva har ett stort eget ansvar för säkerhetsprövning av den personal man anställer. Vi som myndighet kan stödja med registerkontroll, men det kräver att partierna själva gör bedömningen att en kontroll behövs.” (AB 3/9).

Ställt utom tvivel är därför att Sverigedemokraterna misslyckats med att göra en tillräckligt omdömesgill bedömning. I lördags mejlade ”Egor Putilov” Aftonbladet och meddelade att han hade sagt upp sig från SD.

Så vem är han? En säkerhetsrisk? Ja, eftersom personer utan fastställd identitet kan betraktas som sådana i de sammanhang som varit aktuella. En desinformatör? Ja, eftersom han har verkat under pseudonym och därmed undanhållit information som sannolikt hade påverkat andra människors agerande. En utsänd av rysk underrättelsetjänst? Knappast, säger en expert torrt som jag talar med, ”de brukar vara mycket mer sofistikerade”.

”Egor Putilov” fortsätter att vara en gåta. Är något av de namn han använder sig av riktiga? Hur kom det sig att han fick köpa huset så billigt? Vad har han gjort med pengarna? Dessa frågor bör få svar.