Omfattande handel med svenska personuppgifter - Nyheter (Ekot)


Erbjuds fejkade anställningar, adresser, skenäktenskap, id-kort och körkort

(2:47 min)

Foto: Rikspolisstyrelsen, Christine Olsson/TT.

Svenska personuppgifter och identitetshandlingar köps och hyrs ut – i en omfattande skala och delvis öppet.

Det kan Ekot i dag visa, i en del av granskningen av de miljöer i Stockholm som den misstänkte gärningsmannen på Drottninggatan rörde sig i.

– Jag har dokument som jag kan tillhandahålla. Alltså, rent ut sagt, kontraktet kommer att skrivas på mig, medan du kommer att jobba i lugn och ro och få lönen.

Rösten, som Ekot anonymiserat, tillhör en man i en medelstor svensk stad. För 2 500 kronor i månaden erbjuder han sig att hyra ut sitt personnummer och sitt bankkonto – uppgifter som möjliggör att en papperslös person, med eller utan arbetsgivarens goda minne, kan jobba till synes lagligt. Handeln är så riskfri att mannen i en nätannons lagt ut sitt öppna telefonnummer.

– Jag tror att det här förekommer på 70 procent av alla arbetsplatser jag känner till. Bland mina bekanta håller nästan alla på med det.

Danijar, som vi kallar honom, är en medelålders centralasiat som sen snart två år lever som papperslös i Stockholm efter att ha nekats asyl. Det han pratar om är bruket av falska identitetsuppgifter bland personer som bor och jobbar utan tillstånd i Sverige, i det här fallet personer med bakgrund i forna Sovjet.

När vi ses vid Slussen i mitten av veckan tar han direkt fram ett färgglatt stort identitetskort ur plånboken och visar mig.

– Det är en bulgarisk id-handling, jag fick den för 1 500 euro. Jag har den för att i nödfall kunna framstå som EU-migrant om jag stoppas i t-banan, men jag har inte behövt använda den.

Ännu större erfarenhet har Tigran, också med bakgrund i en av Centralasiens forna Sovjetrepubliker. Av 13 år som alltialloarbetare i Stockholm har han bara jobbat vitt i 2, säger han i ett av flera samtal med Ekot.

– Ett av de första åren köpte jag ett förfalskat estländskt pass, för 6 500 kr. Men det stals sen. Sen köpte jag ett fejkat LMA-kort, för 1 200 kr.

LMA-kort är ett slags id-kort för asylsökande, utan rättslig verkan, men de kan innehålla koden "AT-UND" som kan göra det möjligt att anställa personen utan arbetstillstånd. Tigran har haft både äkta och förfalskade sådana kort.

– Migrationsverket och Skatteverket samkör inte sina uppgifter, så det går bra att både få dagersättningen på 61 kronor om dagen och jobba vitt trots att det är otillåtet.

Skatteverket har tidigare uppgett för Ekot att de beivrar missförhållanden i prioritetsordning och samverkar med andra myndigheter, men även har en utredning på gång om hur samarbetet kan fördjupas.

Danijar och Tigran är uppenbart märkta av det rättsliga vakuum som av allt att döma kännetecknar livet som papperslös. Danijar föll och skadade sig på ett bygge men arbetsgivaren stoppade ambulansen, berättar han. Han har svårt att hitta jobb men behöver ändå betala över 2 000 kronor i månaden för en av sju sängplatser i en lägenhet. Men jämfört med den stora fattigdomen och den hårda polisstaten hemma i är ändå utsattheten här att föredra för han och hans landsmän, menar han.

– Jag ser upp till svenskarna och har stor respekt för det svenska samhället och det gör de flesta av mina landsmän också. Det är fel att fuska, men man ser ingen annan utväg, familjen därhemma är ju hungrig. 

Både Danijar och Tigran vill se drastiskt skärpt kontroll från svenska myndigheter och menar att polisen är närmast fullständigt frånvarande i det underjordiska Stockholm som de befolkar. De pekar på ansvaret hos de små- och medelstora företagare som skor sig på de papperslösa.

– Beställaren, om det är en svensk, han måste tala direkt med den som utför jobbet och inte med någon mellanhand, säger Danijar.

– De verkliga bovarna är arbetsgivarna, ofta själva med bakgrund i Öst- eller Sydeuropa, säger Tigran.

Efter bara några minuters sökning hittar jag två nätforum för rysktalande i Sverige och där, helt öppet och mitt bland annonser för konferencierer på kalas och tandvård, saluförs en hel rad bedrägliga sätt att kunna jobba och leva i Sverige: Fejkade anställningar, adresser, skenäktenskap, id-kort och körkort från Baltikum, liksom polska visum med olika giltighetstid.

Ensamma män från forna Sovjetrepublikerna har generellt svårt att få asyl i Sverige och för att i den situationen ändå kunna stanna och tjäna pengar, ofta för att försörja familjen hemma, är användningen av sådana här falska dokument ytterst utbredd, enligt flera källor till Ekot i den här miljön.

Den misstänkte gärningsmannen från attacken på Drottninggatan, Rakhmat Akilov, är inget undantag. Enligt en bekant som Ekot talat med kom han till Sverige med ett köpt polskt visum och erbjöd andra att köpa falska dokument. Och SVT har avslöjat att Scandic Hotel lurades att anställa en person som använde Akilovs personuppgifter. Dessutom bodde han på en adress men var skriven på en annan.

När Ekot svarar på en annons hör förfalskaren omedelbart av sig. Vi har översatt mejlet från ryska.

"Ni kan upprätta vilket medborgarskap ni vill. Grekland, Lettland eller Tjeckien. Med vilket som helst av dem kan ni bo i Sverige, och få fyra siffror."

Priserna som nämns varierar, från 500 kronor för ett LMA-kort, en slags enkel id-handling för asylsökande som kan innehålla undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd, till nästan 100 000 kronor för ett medborgarskap.

När Ekot kontaktar redaktören för ett ryskspråkigt nätforum i Sverige säger han att han tar bort oseriösa annonser så fort han kan.

Ingegerd Widell är Skatteverkets ansvariga tjänsteman för folkbokföringen, inklusive de samordningsnummer som hyrs ut olovligt.

– Det är ju absolut inte bra och det är ingenting som vi vill ska förekomma, det är självklart så. Och sen får vi se om det här är någonting vi redan jobbar med eller om det är något nytt vi får ta tag i.

Gör samhället tillräckligt eller är det så att Skatteverket eller andra myndigheter skulle behöva göra mer för att beivra det som vi berättar om?

– Utifrån min erfarenhet kan jag säga att vi blir bättre och bättre på att samverka och ser behovet av samverkan och sen får vi hålla oss inom det regelverk vi har, säger Ingegerd Widell på Skatteverket.

Andreas Hedfors
andreas.hedfors@sverigesradio.se