Terrorexpert: Många IS-återvändare inom ett år


Flera norrmän som har rest ned till Syrien för att strida med terrorgruppen IS vill hem igen med anledning av koalitionens intensiva bombningar i Raqqa. Det uppger en källa med insyn i deras tillvaro till norska tidningen Dagbladet.

Men de är inte ensamma.

Säkerhetsexperter räknar med att många stridande snart kommer att återvända till sina hemländer, menar terrorforskaren Magnus Ranstorp vid svenska Försvarshögskolan.

– Man tror att IS kommer att kollapsa i Syrien, och eventuellt även i delar av i Irak, inom ett år, säger han till SVT Nyheter.

Stort mörkertal

Sedan 2012 har omkring 300 svenskar rest ned till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, enligt Säpos bedömning. Samtidigt finns det sannolikt ett stort mörkertal, enligt Ranstorp.

Det är svårt att bedöma hur många som kan tänkas återvända till Sverige. Vissa har redan dött i strid och andra kanske väljer att resa till andra konfliktområden. Däremot är det klart att återvändarna innebär en utmaning för samhället, menar Ranstorp.

Sedan i våras är det inte bara straffbart att begå terrorbrott, även utlandsresor med syfte att begå terrorbrott kan leda till fängelse. Men fängelse löser inte problemet med att återanpassa återvändarna till samhället, utan de kan bära på trauman och vara kvar i den våldsbejakande ideologin så att det krävs avhopparprogram.

– Socialtjänsten kan inte alltid hantera de här fallen inom sin reguljära verksamhet, man kanske måste ha specialistkompetens. Det kommer att finnas svåra fall som man måste förbereda sig på i de stora kommunerna. Det behövs ytterligare resurser för att klara av det. 

Trenden har avtagit

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism uppmärksammade redan i början av året att trenden att resa ned för att strida med terrorgrupper verkar ha avtagit och att många återvänder, främst kvinnor och barn. Uppgifterna kommer huvudsakligen från stora kommuner som Stockholm och Göteborg, där problematiken med IS-resenärer finns.

Samordnaren försöker nu stödja kommunerna genom att bidra med expertkunskaper.

– Vi har tagit fram en forskningsöversikt för att hitta framgångsfaktorer för att lämna våldsbejakande miljöer. Vi har även satt kommunerna i kontakt med företrädare för civilsamhället, som till exempel Fryshuset, säger Amir Rostami som ansvarar för framtagandet av förslag på avhopparverksamhet vid Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Två olika grupper

Enligt honom finns det två olika grupper av återvändare, som bör hanteras på olika sätt. Den ena är de som har deltagit i strider och den andra icke-stridande, som till exempel följt med sin man eller sina föräldrar ned till konfliktområdena.

– När det gäller personer som varit i strid är det främst ett ärende för Säpo. Men om det inte finns brottsmisstanke gäller det att se till att personerna inte faller mellan stolarna, utan får kontakt med sociala myndigheter som kan hjälpa dem bort från den destruktiva miljön. Man måste ta hand om dem så att traumatiska upplevelser inte ventileras utåt genom destruktivt beteende.

Behövs det mer resurser ute i kommunerna?

– Det beror på vilka kommuner vi pratar om. Större kommuner har en helt annan förmåga att hantera samhällsproblem, men kan behöva vägledning i hur de ska använda befintliga verktyg. I mindre kommuner är förmågan att möta komplexa samhällsproblem begränsad. Då är det viktigt att de har färdiga handlingsplaner om den här problematiken dyker upp.

Hur är intresset för det här ute i kommunerna?

– Jag känner inte till någon kommun som jag tycker har misslyckats, men visst finns det kommuner som jag skulle önska gjorde mer.

Säpo följer utvecklingen

SVT Nyheter har sökt Säpo för en kommentar. Myndigheten väljer att svara via mejl:

”Säkerhetspolisen följer kontinuerligt både resenärer som vill ansluta sig till terrorgrupper utomlands och resenärer som är på väg tillbaka efter en sådan resa. Det finns just nu inga tecken på en stark övervikt åt det ena eller andra hållet.”

”Vi har rutiner för att förbereda oss både på utresande och återvändare, men vi kan inte gå in på hur de ser ut eftersom vi då riskerar att röja vårt operativa arbete.”